John Bauer – sagoskogen, trollene og illustratøren av svenske folkeeventyr

John Bauers kunst er for mange svensker den første bildeverdenen de noen gang møtte. Den tunge granskogen med mosekledde steinblokker, det sølvgrå dislyset mellom stammene, det tause trollet med dyptliggende øyne og den lille prinsessen i hvit kjole – disse motivene har fulgt generasjoner fra eventyrboken ved sengekanten til veggen i voksenlivet. Bauer var virksom i litt over femten år, døde 36 år gammel og etterlot seg et verk som er bemerkelsesverdig lite i omfang, men nærmest uovertruffent i gjennomslagskraft. Ingen annen svensk kunstner har i samme grad formet hvordan et helt land forestiller seg sin egen folketro.

Denne siden går gjennom John Bauers liv, hans kunstneriske metode, hans viktigste verk og arven han etterlot seg. Vi ser på hvordan han bygde opp skogsrommene sine, hvorfor trollene hans ser ut som de gjør, hvilken rolle reisen til Lappland i 1904 spilte for billedspråket hans, og hvordan akvarellene hans plasserer seg i nordisk kunsthistorie. Siden avsluttes med praktiske råd om hvordan Bauers motiver fungerer i et moderne svensk hjem, en tidslinje over livet hans og svar på de vanligste spørsmålene om kunstneren.

Innhold
↓ Hvem var John Bauer?
↓ Fra Jönköping til Kunstakademiet
↓ Bland tomtar och troll – de viktigste verkene
↓ Teknikk, billedspråk og kunstnerisk signatur
↓ Lapplandsreisen og trollets opprinnelse
↓ Arven etter Bauer
↓ John Bauer i hjemmet
↓ Tidslinje
↓ Relaterte kunstnere
↓ Vanlige spørsmål om John Bauer

Hvem var John Bauer?

John Albert Bauer ble født 4. juni 1882 i Jönköping og druknet 20. november 1918 i Vättern. Han var illustratør og maler, virksom i den perioden i svensk kunst da nasjonalromantikken, symbolismen og jugendstilen møttes og ble blandet. Hans store innsats var illustrasjonene til eventyrsamlingen Bland tomtar och troll, som ble utgitt i julehandelen hvert år fra 1907. Bauer bidro til årgangene 1907–1910 og deretter 1912–1915, og ble allerede i sin levetid betraktet som Sveriges fremste eventyrillustratør.

Det som skiller Bauer fra samtidens øvrige illustratører, er at han aldri behandlet eventyrbildet som dekorasjon. Han bygde hvert oppslag som en fullverdig komposisjon med eget rom, egen lyssetting og en påfallende psykologisk ladning. Trollene er ikke komiske monstre, men tunge, trege og triste vesener med et indre liv. Prinsessene møter dem ikke med skrekk, men med en slags stillferdig nysgjerrighet. Denne dobbeltheten – det farlige og det vakre i samme bilde – er selve kjernen i Bauers kunst og forklaringen på hvorfor bildene virker like sterkt på voksne som på barn.

Snabbfakta: Född 4 juni 1882 i Jönköping, Småland. Död 20 november 1918 i Vätterns vatten utanför Hästholmen, 36 år gammal. Studerade vid Konstakademien i Stockholm 1900–1905. Gifte sig med konstnären Ester Ellqvist i Gränna i december 1906. Illustrerade Bland tomtar och troll 1907–1910 och 1912–1915. Reste till Lappland i juli 1904 på uppdrag av förläggaren C.A.V. Lundholm. Representerad vid Jönköpings läns museum, Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum och Malmö museer. Auktionsrekord: 6,75 miljoner kronor för akvarellen Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser undrande ner i vattnet hos Uppsala Auktionskammare.

Från Jönköping till Konstakademien

Bauer växte upp i Jönköping som son till en charkuterihandlare med tyska rötter. Familjen bodde nära Vättern och nära skogen, två landskapselement som skulle bli permanenta i hans bildvärld. Han ritade tidigt och intensivt; Jönköpings läns museum bevarar än i dag teckningar från hans barndom, vilket gör det möjligt att följa hans utveckling från de allra första försöken fram till de sista dekorativa uppdragen.

Studieåren i Stockholm

Vid sexton års ålder lämnade Bauer Jönköping för Stockholm med den uttalade avsikten att bli konstnär. Efter förberedande studier antogs han till Konstakademien, där han var inskriven mellan 1900 och 1905. Akademien var vid den här tiden en konservativ institution, och Bauer hörde inte till de studenter som gjorde uppror mot den. Han tog med sig den akademiska teckningsskolningen och använde den sedan i ett helt annat syfte än den var avsedd för: att ge trovärdig anatomi och tyngd åt varelser som inte finns.

Redan under studietiden fick han sina första betalda uppdrag som illustratör i böcker och tidskrifter. Det var ett medvetet val. Illustrationen gav honom en publik och en inkomst medan det fria måleriet ännu inte gjorde det, och den tvingade honom att arbeta med berättande och komposition på ett sätt som skulle visa sig avgörande.

Ester Ellqvist och äktenskapet

Under akademiåren träffade Bauer Ester Ellqvist, konstnär och senare hans hustru. De gifte sig i Gränna i december 1906. Ester blev inte bara livskamrat utan också modell: hennes ansikte och gestalt återkommer i flera av de prinsessor som befolkar sagoskogen. Paret reste tillsammans till Tyskland och Italien, och mötet med renässansmåleriet under åren i Italien syns i Bauers senare verk, framför allt i hur han bygger upp figurgrupper och hanterar guld och dekorativa ytor.

Den omfattende brevsamlingen som er bevart ved Jönköpings läns museum, gir et uvanlig detaljert innblikk i ekteskapet og Bauers arbeidshverdag. Brevene viser en kunstner som vekslet mellom selvtillit og tvil, og som mot slutten av livet i stadig større grad ønsket å legge eventyrillustrasjonen bak seg for å vie seg til monumentalmaleri.

Bland tomtar och troll – de viktigste verkene

Eventyrsamlingen Bland tomtar och troll begynte å bli utgitt i 1907 som en årlig julebok med tekster av flere forskjellige forfattere. Bauer ble engasjert som illustratør og kom til å prege utgivelsene så sterkt at bokserien og navnet hans i praksis smeltet sammen. Han illustrerte årgangene 1907–1910, tok en pause og kom tilbake i 1912–1915. Det er innenfor denne avgrensede produksjonen at flertallet av hans mest kjente bilder ble til.

Prinsesse Tuvstarr ved skogstjernet

Motivet med prinsessen Tuvstarr som sitter ved det mørke skogstjernet og ser ned i vannet, er Bauers mest ikoniske bilde. Det hører til fortellingen om Tuvstarr som har mistet gullhjertet sitt i tjernet, og bildet fanger øyeblikket etter tapet – ikke selve dramaet, men etterspillet, den tause undringen. Komposisjonen er ekstremt redusert: en lys skikkelse mot nesten svart vann, med skogen som en ugjennomtrengelig vegg rundt.

Verkets posisjon bekreftes av markedet. Akvarellen Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser undrande ner i vattnet ble solgt hos Uppsala Auktionskammare for 6,75 millioner kroner, mer enn det dobbelte av prisantydningen og det høyeste beløpet som er registrert for kunstneren.

Trollene og den lille prinsessen

Bauers troll er hans mest originale bidrag til billedkunsten. De er massive, tungt sittende skapninger med små øyne, brede neser og en kroppsholdning som antyder både styrke og tretthet. Motiver der en liten, lyst kledd prinsesse møter en gruppe mørke troll, går igjen gang på gang, og kontrasten bærer hele bildet: lite mot stort, lyst mot mørkt, bevegelig mot ubevegelig. Bauer lar aldri kontrasten bli en enkel moralsk oppdeling. Trollene er ikke onde, de er fremmede.

Riddere, hester og vandrere i eventyrskogen

Ved siden av prinsessene og trollene befolkes Bauers skog av riddere til hest, vandrende ynglinger og gamle menn med staver. Riddermotivene bærer tydelige spor av de italienske reisene og renessansens rustningsmaleri, mens hestene ofte gjengis med en akademisk anatomisk presisjon som står i skarp kontrast til det drømmeaktige landskapet omkring. Denne spenningen mellom det nøyaktig observerte og det rent fantaserte er en av de sikreste måtene å kjenne igjen en ekte Bauer på.

"Ennå sitter Tuvstarr igjen og ser undrende ned i vannet." – Bildetekst fra Bland tomtar och troll, fortellingen om Tuvstarr

Teknikk, billedspråk og kunstnerisk signatur

Bauer arbeidet hovedsakelig i akvarell og gouache, ofte i kombinasjon og ofte i relativt lite format. Valget var delvis praktisk – bildene skulle reproduseres i en bok – men det ble også et estetisk standpunkt. Akvarellens transparens ga ham det tåkete, sugende lyset i skogsrommet, mens gouachen la seg som et tett lag der han trengte absolutt mørke eller skarpe detaljer.

Skogsrommet som scenografi

Bauer bygget skogene sine som teaterscener. Granstammene fungerer som kulisser i flere dybdeplan, mosen og steinblokkene danner et gulv, og lyset kommer nesten alltid ovenfra og bakfra gjennom en åpning i trekronen. Resultatet er et lukket rom der betrakteren står innenfor, ikke utenfor. Denne romlige lukketheten er nært beslektet med landskapsmaleriet i svensk symbolisme og skiller Bauer fra den britiske eventyrillustrasjonens åpnere, luftigere komposisjoner.

Fargeskalaen og det dempede lyset

Paletten er påfallende dempet. Bauer arbeidet i gråblått, mosegrønt, brunt og sølvgrått, med sparsomme innslag av hvitt og gull som fungerer som lyspunkter i mørket. Han unngikk den mettede fargestyrken som samtidens fauvister i Frankrike søkte, og nærmet seg i stedet en tonalitet som ligger nær det nordiske skumringslyset. Det er en fargeskala som fungerer uvanlig godt i moderne interiører, fordi den verken konkurrerer med møbler eller krever et bestemt lys.

Dekorativ innramming og arven fra jugendstilen

Mange av Bauers skisser er omgitt av dekorative bord, ornamenter og stiliserte planteslynger. Dette er en direkte arv fra jugendstilen og fra bokkunsten som blomstret i Europa rundt århundreskiftet. Bordene er aldri bare utfylling; de fungerer som en terskel mellom leserens virkelighet og eventyrets rom, og de forsterker oppfatningen av bildet som et vindu inn til noe annet.

Lapplandsreisen og trol lenes opprinnelse

Sommeren 1904 mottok Bauer et oppdrag fra forleggeren C.A.V. Lundholm om å bidra med illustrasjoner til et påkostet verk om Lappland sammen med andre kunstnere. Den 15. juli 1904 reiste han nordover og ble der i en måned. Reisen ble en av de mest avgjørende hendelsene i hans kunstnerskap.

I Lappland mötte han det samiska samhället, dess dräktskick och dess material. Renskinnet och den samiska pälsen kom att bli oskiljaktiga beståndsdelar i hans trolls klädsel, och de kraftiga, tunga textilierna gav honom exakt den volym och tyngd han sökte hos varelserna. Det är värt att notera att denna hämtning skedde utan källkritisk distans och att den i dag diskuteras som ett exempel på hur samisk kultur under nationalromantiken användes som exotiskt bildmaterial av svenska konstnärer. Kunskapen om det gör inte bilderna sämre, men den hör till en fullständig förståelse av dem.

Resan gav honom också fjällandskapet, de vidsträckta myrarna och ett ljus som skiljer sig radikalt från Smålands. Delar av detta arbetades sedan in i den sagoskog som annars har sin tydliga förlaga i granskogarna kring Vättern och i trakterna kring Bunn, där paret Bauer bodde under sina sista år.

Arven etter Bauer

Den 20 november 1918 förliste ångaren Per Brahe i en höststorm på Vättern utanför Hästholmen. John Bauer, 36 år gammal, omkom tillsammans med hustrun Ester och den treårige sonen Bengt, kallad Putte. Familjen var på väg från Bunn i Småland till Stockholm. Katastrofen avslutade abrupt ett konstnärskap som just höll på att förändra riktning mot monumentalmåleri och dekorativa offentliga uppdrag.

Samlingene og forskningen

Jönköpings läns museum förvaltar Sveriges största samling av skisser och färdiga illustrationer av Bauer. Samlingen spänner över hela hans produktion – barndomsteckningar, akademistudier, karikatyrer, reseskisser och sena utkast till dekorativa uppdrag – och kompletteras av en omfattande brevsamling till och från konstnären. Museet visar utställningen Följa John, som följer konstnärskapet genom brevutdrag, verk och teckningar. Bauer är därutöver representerad vid Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum och Malmö museer.

Innflytelsen på svensk och internasjonal bildekunst

Bauers troll har blivit den svenska folktrons standardbild. Varje senare illustratör som avbildat ett troll har varit tvungen att förhålla sig till honom, och hans bildvärld har lämnat spår långt utanför bokillustrationen – i film, i spel och i fantasygenrens visuella språk. Den skogsmiljö han byggde upp, med sin tunga mossa och sitt dämpade ljus, känns igen även av betraktare som aldrig sett bilderna i original.

John Bauer i hjemmet

Bauers motiver hör till de mest tacksamma i svensk konst att leva med, av tre skäl. Färgskalan är dämpad och neutral, kompositionerna är slutna och vilar i sig själva, och motiven bär en berättelse som tål att betraktas dagligen utan att tröttna. En Bauer i ett rum blir sällan bara dekor; den drar till sig blicken på samma sätt varje gång.

Plassering og lys

Ettersom Bauers bilder allerede inneholder sitt eget lys, fungerer de best der de ikke konkurrerer med sterkt dagslys. En vegg i halvs skygge, en entré eller et soverom gir motivene større dybde enn en vegg med sørvendte vinduer. Skogmotivene trives med å henges litt lavere enn man ellers ville gjort, omtrent i øyehøyde for en sittende betrakter, fordi komposisjonene er bygget for at man skal befinne seg inne i rommet snarere enn over det.

Kombiner med annen kunst

Bauer passer naturlig sammen med annen nordisk kunst fra samme periode, og særlig godt med svensk kunst fra nasjonalromantikkens år. Hvis du vil lage en bildevegg, fungerer Bauer best som det tyngste motivet, med roligere botaniske eller grafiske trykk rundt som gir øyet hvile. Guiden vår til bildevegger går gjennom hvordan du bygger opp en slik gruppering trinn for trinn, og i guiden til å velge riktig kunst finner du flere betraktninger om hvordan motivtyngden fordeles mellom rommets vegger.

Tips: Bauers originaler er akvareller, og de trives best i en ramme som respekterer dette. Velg en smal ramme i mørk eik, valnøtt eller svartbeiset tre, og legg til en sjenerøs passepartout i elfenbenshvitt eller varmgrått. Passepartouten gjør to ting: Den skaper luften akvarellen trenger, og forsterker følelsen av å se inn gjennom et vindu i eventyrskogen. Unngå brede gullrammer – de trekker bildet mot et museumspreg som Bauers dempede palett ikke trenger. Les mer i vår guide til innramming av kunst, og se utvalget vårt av rammer.

For deg som vil fordype deg i hvordan naturmotiver generelt fungerer i interiøret, finner du hele vårt utvalg av naturmotiver, samt en bredere gjennomgang i artikkelen om å innrede med plakater.

Tidslinje

1882 – John Albert Bauer blir født 4. juni i Jönköping i Småland.

1898 – Som sekstenåring flytter Bauer til Stockholm for å utdanne seg til kunstner.

1900 – Blir tatt opp ved Kunstakademiet i Stockholm, der han studerer frem til 1905. I studietiden får han sine første illustrasjonsoppdrag.

1904 – Reiser 15. juli til Lappland på oppdrag fra forleggeren C.A.V. Lundholm og blir der i en måned. Møtet med samiske drakter og reinskinn får avgjørende betydning for utformingen av trollene.

1906 – Gifter seg med kunstneren Ester Ellqvist i Gränna i desember.

1907 – Illustrerer sin første årgang av Bland tomtar och troll og blir raskt regnet som Sveriges fremste eventyrillustratør.

1908–1910 – Fortsetter arbeidet med eventyrsamlingen og reiser til Tyskland og Italia sammen med Ester.

1912–1915 – Vender tilbake til Bland tomtar och troll etter et opphold og skaper i løpet av disse årene flere av sine mest kjente motiver, blant annet bildene til eventyret om Tuvstarr.

1915 – Sønnen Bengt, kalt Putte, blir født. Bauer begynner i økende grad å konsentrere seg om monumentalmaleri og dekorative oppdrag.

1918 – Den 20. november forliser dampskipet Per Brahe i en høststorm på Vättern utenfor Hästholmen. John Bauer, Ester og den tre år gamle Bengt omkommer.

Relaterte kunstnere og bevegelser

John Bauer virket i en sammenheng av svenske kunstnere som alle, på ulike måter, arbeidet med å gi nasjonen en egen billedverden. Nærmest ham står Elsa Beskow, som virket parallelt med ham innen barnebokillustrasjon, men med en lysere, varmere og mer botanisk orientert billedverden. Der Bauer søkte skogens mørke, søkte Beskow dens planteliv.

Carl Larsson delte Bauers akvarellteknikk og hans nasjonalromantiske tilhørighet, men vendte blikket innover mot hjemmet og familielivet i stedet for utover mot skogen. Anders Zorn representerer den samme generasjonens tekniske virtuositet, med et helt annet lys og en helt annen motivkrets. Ernst Josephson er kanskje den svenske kunstneren som står Bauer nærmest i temperament: Hans Näcken befolker den samme nordiske mytiske verdenen og de samme mørke vannene. Den samme svenske skogen ble skildret på en helt annen måte av Bruno Liljefors, som så den som et økosystem snarere enn et eventyrland.

Stilistisk hører Bauer hjemme i skjæringspunktet mellom symbolismen, med dens interesse for drømmen og det indre, og art nouveau, hvis ornamentikk preger de dekorative bordene hans. En bredere sammenheng finner du på siden vår om nordisk kunst. Flere kunstnerportretter og gjennomganger av kunstretninger er samlet i vår kunnskapsbase.

Vanlige spørsmål om John Bauer

Oppdag John Bauer og svensk eventyrkunst

John Bauers billedverden hører til det mest varige svensk kunst har frembrakt: dempet i fargene, lukket i komposisjonen og ladet med en fortelling som aldri helt lar seg avslutte. Det er kunst som tåler å henge lenge. I vårt utvalg av kjente kunstnere finner du motiver fra Bauer og hans samtidige, trykt på arkivbestandig papir i størrelser som passer alt fra en enkelt vegg til en større samling.

Hvis du vil lese mer om Bauers samlinger og forskningen som drives om ham, finnes det utførlig informasjon hos Jönköpings läns museum, i oppslagsverket Nationalencyklopedin og i artikkelen om kunstneren på svensk Wikipedia.